Arkiv: Arbetsmarknad
Alla ska ha rätt till Internet.
Skrivet i kategorin Arbetsmarknad den 18 november 2008 av JW.
Precis som alla har rätt att vistas på stadens gator och ha tak över huvudet, så ska alla ha rätt till nätet. Barn ska lära sig att använda Internet i skolan av utbildade människor. En framgångsfaktor kan exempelvis mätas på graden av It-integration i skola och samhälle. Ser man till dagsläget så har vi inte utnyttjat Internet som det lärande verktyg det har möjlighet att vara. För att det ska bli det ultimata verktyget krävs det att alla får tillgång till nätet, en 100 procentig täckning och att kunskapsnivån höjs i flera dimensioner. Föräldrar är till stora delar fortfarande okunniga om Internet likaså lärarna i skolan. Samtidigt är de visa av livet och innehar erfarenheter som våra barn saknar. Även om den äldre generationen inte vet tekniskt hur man ska hantera alla funktioner har de ändå kommunicerat långt mycket mer än barnen. Och vad handlar Internet om? Jo kommunikation och information vilket den äldre generationen oftast har mer erfarenhet om.
Kommunikation påverkar företagets ”verkliga” nyckeltal
Skrivet i kategorin Arbetsmarknad den 2 juni 2008 av JW.
Vi vet att ledningens engagemang för kommunikation ofta är lågt. Bakom det ligger flera saker: bland annat bristen på integrerat kommunikationsarbete och avsaknaden av ett gemensamt språk och gemensamma nyckeltal.
Det leder bland annat till att kommunikationsarbete tvingas in i en opassande kvartalsrapportering. Denna kortsiktighet leder till många och tvära kast vilket gör det omöjligt att ställa in siktet. Det vi behöver är att skapa förutsättningar för ett kommunikationsarbete som sträcker sig över en affärsplaneperiod – det vill säga minst ett par, tre år. För om vi inte kan ge oss själva utrymmet att ställa in siktet, tre år framåt i tiden så tvingas vi sikta om efter varje liten aktivitet, varje liten kampanj.
Därmed kommer kommunikationen svårligen att kunna bidra med något positivt, vad gäller företagets långsiktiga mål.
”Om vi inte vet var vi ska, så spelar det ingen roll vilken väg vi tar
”.Alice, i Alice i underlandet
Vi måste med andra ord sträva efter att hitta och tillsammans lära oss att förstå de logiska kedjor som knyter ihop företagets alla nyckeltal. Kommunikation kan påverka företagets ledarindex, produktion, sjuktal. Sjuktalen påverkar företagets lönsamhet, och lönsamheten påverkar exempelvis ägarnas avkastning.
Insikt: kommunikationen påverkar avkastningen genom företagets alla nyckeltal – det gäller bara att förstå hur och på vilket sätt. Att kunna berätta och påvisa dessa samband är helt avgörande för de som arbetar med kommunikation, särskilt om vi vill att kommunikationsfrågorna ska vara fysiskt representerade i företagets ledningsgrupp. Vi som arbetar med kommunikation vet alla vad kommunikation kan uträtta, men vi måste bli bättre på att bevisa och berätta det. Det är inte bara vår skyldighet – det är en nödvändighet, för vår trovärdighet. Ur: Advisoryboard om Kommunikation och nyckeltal
Kärlek balanserar arbete och fritid
Skrivet i kategorin Arbetsmarknad den 29 maj 2008 av JW.
Kärlek är en bra grund för att möta individuella behov. Kärlek till människor leder till att vi kan möta människor med respekt. Kärlek är en viktig del av ledarskapet – hur hittar man fram till folks hjärtan? Hur uppnår vi, och hur skapar vi kärlek till arbetet och till medarbetarna? Varför har vi så svårt att finna balans mellan arbete och fritid?
Varför måste det vara en gräns mellan arbete och ledighet? Många av oss tänker på jobbet även på fritiden – det är naturligt. Som en effekt av kärleken till jobbet, kanske…
En del tycker att det är jobbigt att inte kunna släppa arbetet medan andra längtar efter ett arbete där de kan känna ett starkt engagemang. Hur kan man konstruera en balanserad och engagerad relation mellan arbete och fritid, på morgondagens arbetsplatser?
Är det bara pengar som stimulerar vår arbetskraft?
Skrivet i kategorin Arbetsmarknad den 27 maj 2008 av JW.
Det finns en rad olika saker att ta hänsyn till, om vi vill få kvalité för både människor och företag. Ta exempelvis tid, karriär, trygghet, fantasi, produktivitet, lärande, kärlek, etik, drömmar, lön, belöning, visioner, flexibilitet, nya förutsättningar i livet, drivkrafter och mycket mer.
”Kan man exempelvis tänka sig en ersättning i form av kunskap, istället för pengar? Eller i alla fall som ett komplement till den monetära ersättningen”?
Kan man tänka sig att det finns en överenskommelse om att uppdragstagaren skall ha samma kompetensnivå i förhållande till den övriga marknaden efter uppdraget som före?
En sådan diskussion skulle kunna bli intressant då den öppnar för en diskussion om andra former av ersättning än de ekonomiska, som ofta är mer relevanta och viktiga för individen. I alla fall på kort sikt. Kanske kan ersättningen vara av en sådan art att det på längre sikt är mer fördelaktigt för individen.
-Lönen är en ekonomisk ersättning, direkt kopplad till en prestation som två eller fler parter kommit överens om. Den kan förvisso vara provisionsbaserad men likväl är förutsättningarna klargjorda från början. Lönens uppgift är både att säkerställa den grundtrygghet som krävs för att fungera i samhället.
Och att bekräfta den prestation som utförs, som både meningsfull och tillfredsställande. Lönen kommer med all säkerhet vara en viktig del av utbytet mellan uppdragstagare och uppdragsgivare under överskådlig tid. Däremot kan den komma att få konkurrens av andra typer av ersättning.
-En belöning har inget med lön att göra. En belöning är något som kan läggas på toppen av en lön. Men den ersätter aldrig en lön och kan mycket väl förekomma utan att relationen innefattar en lön. En belöning kan ta sig vilken form som helst: en tjänst, en resa, bonus, en klapp på axeln, inflytande eller något annat som får den belönade att känna sig uppskattad. Belöningens syfte är att motivera och bekräfta, att stimulera.
Ur ”Drivkraft”. Advisoryboard 2004-2005
Framtidens arbetsmarknad
Skrivet i kategorin Arbetsmarknad den 20 maj 2008 av JW.
Hur påverkas utflyttningen av tjänsteproduktion Sverige? Det blir allt vanligare att man studerar och arbetar utomlands. Tillsammans med den allt mer globaliserade marknaden kommer det att öka konkurrensen om och efterfrågan på kunnig personal.
Vi ser i dag hur låglöneländer i Afrika och Asien kan tillhandahålla välutbildad arbetskraft till låga kostnader, även inom tjänstesektorn. Och för första gången ser det ut att bli tillfälle att testa kollektivavtalens kraft i relation till EU:s vision om fri rörlighet på den inre marknaden.
Den svenska modellen bygger på ömsesidiga överenskommelser mellan parterna i stället för lagstiftning. Det verkar som om de flesta tycker att grundidén med kollektivavtal är god – frihet att träffa avtal och självreglering på marknaden.
Emellertid har både samhället, näringslivet, arbetsmarknaden och de individuella värderingarna förändrats sedan början av 1900-talet, då grunden för kollektivavtalen lades.
Ohälsa
Skrivet i kategorin Arbetsmarknad den 19 maj 2008 av JW.
Ohälsan är ett välkänt problem i dag och man lägger stora resurser för att försöka minska sjuktalen. Ökad hälsa ses allmänt som en av nycklarna till en sundare samhällsekonomi och ökad tillväxt. Det är självklart att det är lättare att skapa värden både för sig själv och för organisationen när man är frisk. Vi är övertygade om att man kan göra mycket från arbetsgivarhåll för att förbättra möjligheterna till ökad hälsa.
Det handlar om frågor som ledarskap, att synliggöra medarbetare, att säkerställa att medarbetarna faktiskt ser vad de bidrar med och att de kan känna stolthet över sin insats.
I dag finns det uppgifter som säger att mellan 30 och 40 procent av de yrkesverksamma faktiskt inte vet varför de ska göra det de gör på sin arbetsplats. I botten finns också en långvarig trend av att platta ut alla organisationer. Fördelen är att man får kortare ommunikationsvägar till ledningen och ökat utrymme för inflytande – men samtidigt medför det att cheferna blir mindre synliga och att de får svårare att ge feedback till sina medarbetare.
I platta organisationer är det generellt sett svårare att fånga upp signaler från medarbetarna. Samtidigt kan man också se att det i dag läggs stor vikt vid att betona arbetsgivarens och samhällets ansvar för ohälsan. Den som har störst möjlighet att påverka sin hälsa är individen själv.
Det är rimligt att tro, att det på framtidens arbetsmarknad kommer att ställas ökade krav på individuellt ansvarstagande för den egna hälsan. Likaså är det rimligt att tro att framtidens medarbetare kommer att ställa krav på en genomtänkt hälsostrategi hos sina uppdragsgivare.